La Nina Del Rayo, Salta, Argentina

Fjorton, femton och nu den sextonde som kommer fram till vårt bord och nästan lägger ett parti strumpor i tallriken. Vi blir störda samtidigt beklämda på alla gatuförsäljare som kommer fram och erbjuder sina varor och tjänster, när man sitter och äter middag. Under denna en och en halv timma sexton försäljare eller bara de som tigger. De allra flesta är barn men även tjocka kärringar och tandlösa gubbar. En boliviansk flicka i femårsåldern med tindrande ögon kommer fram och lägger hakan på bordet. Hennes hand drar i min arm samtidigt som hon bedjande frågar om hon kan få en bit kött. Några lite äldre barn kanske i 9-års åldern rensar resterna på faten vid vara grannbord. Det som försäljarna försöker på alla sätt och vis prångla på en är diverse ting såsom tavlor, smycken, pennor, filtar, kläder, bokmärken, leksaker, blommor, biljetter, skoputsar tjänster och inte minst cocablad. Hade det inte varit för vinet skulle man nog tagit några blad, men det känns som vinet gjort sitt i värmen. Att tugga coca ar vanligt här och helt lagligt men det är förbjudet att sälja ända finns det helt öppet och tillgängligt på många ställen.

Vi stoppar i 1 pesos och 50 centavos i bussens myntautomat, är på väg till San Lorenzo som ar beläget c:a 10 km väster om Salta. I utkanten av SL finns Reservia del Huaico, ett 60 ha stort område med Clouds forest. Vi vandrar där under några timmar, här ska finnas enligt uppgift över 200 arter av fåglar. När vi går tillsammans med Caren och Audry från Brasilien respektive USA ser vi ”två” fåglar men hör desto fler, men det är fina omgivningar med raviner och vattendrag.

Ett annat intressant besök är på ”High Mountain Archeology Museum” i Salta. Här finns 3 st mumifierade och mycket välbevarade Incabarn, två flickor 15 respektive 6 år, en pojke på 7 år. Dessa barn grävdes fram på toppen av en vulkan 6739 möh för enbart 11 år sedan. På grund av den höga höjden och kylan har de blivit konserverade och nästan helt intakta. Platsen där de hittades, på toppen av vulkanen var ett ställe som dyrkades av Inkaindianerna. Här offrades barnen troligen någon gång på 1500-talet genom en ritual som avslutades med att de söps fulla för att sedan frysa ihjäl, innan de begravdes med mat,kläder,silver, guld och andra förnödenheter. En gripande historia, men vi ar varken ihjälsupna eller nedgrävda utan än sa länge livs levande.

Hasta la Vista

Thomas

Lämna ett svar