Anderna och Bodegas, Argentina

På väg upp i Anderna mot Chilenska gränsen. Mendoza försvinner i bakgrunden. Turen vi åker med kör längs Routa 40, den klassiska vägen som börjar i söder och slingrar sig genom hela landet via Anderna, når i norr ända till gränsen mot Bolivia. Den kända ikonen Che Guevara åkte väl har på sin motorcykel en gång i tiden.

Vi svänger av Routa 40 in på den internationella vägen rakt väster ut mot Chile, ökenlandskapet börjar ta slut och vi kan skönja Anderna vid horisonten. Den här regionen får väldigt lite nederbörd eftersom de vattenfyllda molnen från väster inte orkar över bergskedjan utan släpper sitt vatteninnehåll i Chile. I princip allt vatten faller i Chile. Denna vinter har varit väldigt snöfattig och det kommer att tära på vattenreservoaren, Punta de Vacas som är livsnerven till Mendoza.

Färden fortsätter genom Uspallata. Har spelades filmen ”Sju år i Tibet” in. Vi stannar till vid Punta del Inca som är en naturlig stenbro som Inkaindianerna använde i sin storhetstid. Det ar också porten till Sydamerikas högsta berg Aconcagua. Vi gjorde en kortare vandring i Aconcaguas provincialpark upp till en viewpoint, knappt 3000 meter över havet. Det var mäktigt! Däremot såg vi inte själva toppen då den var täckt av moln. Det blåste och snöade och temperaturen var runt nollan. Lite småkyligt med tanke på att fyra timmar tidigare i Mendoza hade vi strålande sol och runt 30 graders värme.
Dagens mycket sena lunch intas alldeles vid gränsen till Chile, lokal buffe som smakade förträffligt.

Dagen därpå innehöll nåt helt annat, VIN!
Lokalbussen skumpar fram, idag ska vi besöka vingårdarna i Maipu. När vi åker i bussen frapperas man av Argentinarnas artighet. Yngre lämnar sina sittplatser till äldre och mammor med små barn, gör vi det i Sverige nu för tiden?
I Maipu hyr vi cyklar och trampar sedan runt bland vingårdarna. Första besöket, en av de största vingårdarna i Mendozaregionen, Trapiche. En industri som producerar 25 milj, liter vin per år och har 400 anställda. Vinet exporteras till många länder även Europa och Sverige. Vi besöker även mindre vingårdar som Di Tommaso. Nu har vi lärt oss hur vinet blir till och framförallt hur man ska hälla det genom strupen(svälja kunde vi redan innan!). Naturligtvis blev det en del vinprovning också vilket gjorde att det gick mycket lätt att cykla hem.

Salud