San Jorge Guatemala

Solen går sakta ner bakom de vulkaniska bergen, framför ligger sjön Atitláns vatten spegelblank. Temperaturen är behaglig på höglandet i västra Guatemala. Några kilometer ovanför sjön högre upp på bergssidan ligger den lilla byn San Jorge som även av de lokala byborna kallas ”Fönstret mot Atitlán”. Byn är liten, knappa fyratusen invånare där de flesta är katoliker. Här lever den gamla kulturen kvar, folk bor kvar i sina enkla hus i  generationsboenden.

By innevånarna själva ser till att byns vägar och gator är någorlunda framkomliga, de sköter även byns vattenförsörjningen. I San Jorge ringer klockorna i den katolska kyrkan när något särskilt händer, en speciell mässa, ett bymöte, nödläge, brand, festivaler etc. Byn samlas då framför kyrkan och löser gemensamt uppkomna problem eller firar tillsammans vid högtider.

Moderspråket i San Jorge är ett mayaspråk som kallas Kaqchikel och pratas generellt i hemmen. Andra språket är spanska som lärs och praktiseras i skolorna. Engelska är fortfarande en väldigt stor utmaning i Guatemala i synnerhet ute på landsbygden. De flesta barnen går i byns egen skola till årskurs sex och därefter börjar de flesta att arbeta i byn eller i närbelägna städer som Sololá och Panajchel. En väldigt liten del av barnen fortsätter att studera och de flesta skippar universitetsutbildning.

Teresa lägger på mera ved i spisen, rör om i grytorna på den gamla järnspisen. På väggen ovanför hänger kökets grytor, framför spisen ligger en liten hög med ved. Från rökgaskanalen från spisen sipprar lite rök ut och ligger som en tjock matta i taket. Ett par enkla ljus är tända på bordet.  Den lilla skaran runt bordet pratar och skrattar oavbrutet. Tar en klunk av det svarta  söta teet som tillsammans med ris, svarta bönor och kyckling  smakar förvånansvärt bra. Det är varm och gemytlig stämning i det lilla köket. Vi sitter tillsammans med en lokal familj i San Jorge, de pratar mayaspråket kaqchikel, ibland mixar de med lite spanska. Det har inte så stor betydelse vilket språk de använder vi förstår inte vad de säger i alla fall.

Av Teresa har vi fått två enkla böcker med bilder och enkla ord på spanska med översättning till Kaqchikel och engelska. Med hjälp av spanska lexikon och ett utomordentligt kroppsspråk får vi fram bl.a. att Teresa har sex barn. Mildre 24 år, Mercy 22, Wagner 20, Elder 18, Nikte 16 och Jiuber 15. Mildre har en pojkvän som heter Roberto och de har en dotter på 3 år som heter Samanta. Alla bor tillsammans i detta mycket enkla hus med två rum och kök. Eftersom även vi bor hos Teresa i ett av de två rummen innebär det att Mildre, Roberto och Samanta får bo tillfälligt hos mormor och morfar, de övriga familjemedlemmarna bor i det andra rummet.

Teresa har drivit homestay i snart 7 år och det ger familjen  ett bra tillskott i familjekassan.

Vi skriver i deras gästbok och kan se att de har haft gäster i stort sett från hela världen. De är  vana och är mycket trevliga och välkomnade, i en genuin familjeatmosfär, här tar alla hand om varandra över generationsgränserna.

De sista dagarna i Guatemala kollar vi in Antigua som är en stad på högplatån känd för sina välbevarade byggnader i spansk barockstil och spektakulära kyrkoruiner. Staden, som idag är ett av Unesco utsett världsarv. Här säger vi hej till våra resevänner Jo från Irland och John från England samt vår mexikanske guide Erhard.

Mosaikgalleri med bilder från, Arco de Santa Catalina Antigua, Gatubilder från Atigua och Chichicastenango, Vulkanen Pacaya, John, Jo, Thomas, Erhard, Carro