Cheva istället för Crystal, Cuba

I skenet av strålkastarna ser han den gropiga vägen framför sig. Det är ett par timmar efter midnatt. Händerna kramar den stora lastbilsratten, skickligt styr Omar långtradaren på det ojämna underlaget. Bredvid sitter Edvardo och halvsover, det är snart dags för chaufförs byte. De turas om att köra den 75 mil långa sträckan från Holguin på den östra delen av ön till Havanna. Lasten de transporter innehåller Cristal och Bocanero, Cubas populära och egentillverkade öl. Ölet tillverkas med tysk teknologi i bryggeriet i Holguin med drygt 350 anställda. I stort sett alla månadens nätter sitter Omar och Edvardo i lastbilen, turas om att köra på dåliga vägar t.o.r. mellan Holguin och Havanna. Deras månatliga lön för detta arbete ligger runt ett par hundra kronor, en typisk lön för kubaner.

Omar har nu tröttnat på det eviga nattkörandet mellan de två städerna. Han har istället övertagit sin farfars Chevrolet, 1957 års modell. Bilen med blänkande kaross i grön pastellfärg med vitt tak. Ursprungsmotorn utbytt till en fyrcylindrisk japansk Mitsubisu och kupen är försedd med klimatanläggning. Hastighetsmätaren ur funktion men i övrigt är Chevan i stort sett som original skick. Mitsubisu motorn är dieseldriven som många andra bilar på Cuba eftersom diesel är billigare än bensin. Just nu är dieselpriset runt 1 cuc/liter dvs knappt nio kronor litern.

Med sin blankpolerade Cheva driver Omar nu egen taxiverksamhet och han har samarbete med flera Casor i Holguinområdet. Turisterna ger bra inkomst. Vi betalar honom 40 cuc för en dags körning med lite guidning. Detta innebär att för en dags arbete som taxichaufför tjänar han nästan dubbla månadslönen på en enda dag jämfört mot att vara anställd ölchaufför på Bryggeriet.

Efter rundturen sitter vi hemma hos Omars familj och läppjar på lite kaffe. De bor enkelt i ett litet hus med tre rum o kök i centrala Holguin. Det finns det nödvändigaste,soffa,köksbord och sängar, golvet består av kakelplattor. På en bänk i ena hörnet finns en stereoanläggning, belysningen består av ett par lysrörsarmaturer och några lågenergilampor. För att spara ytterligare energi lagas den mesta maten via tryckkokare. Kostnaden för en månads elförbrukning ligger för Omars familj på runt 35 pesos,knappt 12 kr.
Cuba är hårt drabbat av torka, en årslång torka har dränerat vattenförsörjningen. Vattenreserverna är nästan nere på hälften av sina normala nivåer och över en miljon människor är i behov av hjälp för att klara den rekordvarma sommaren samtidigt som vattenransoneringen skärpts. Holguinregionen är inget undantag. Därför får Omar hämta dricksvattnet för hand med hjälp av dunkar från utvalda ställen eller från speciella handdragna vattentunnor på hjul. Cirkulerande vattenbilar med tappvatten av sämre kvalite´ fyller på vattenreservoaren på husets tak, för dusch och tvätt.
Omars fru Yaneisi är advokat och henne månadslön ligger i linje med Castroadministrationens syn ”alla ska ha lika lön” vilket betyder att utbildning inte lönar sig särskilt mycket på Cuba. Yaneisi inbringar 230-260 kr per månad. Familjen är ändå priviligerad tack vare Omars taxiverksamhet. Paret har två barn,Alvaro och Anyeli, 11 respektive 2 år.

Många kubaner har fått det betydligt bättre tack vare inkomsterna från turisterna. Det känns ändå bra att pengar som vi betalar går direkt till privatpersoner istället för mellanhänder i administrationen.