Målet är nått

De sista tio milen innan Santiago 

Det blev en chock när jag kom fram till Sarria, den stad alla börjar i som ska gå sista 100 km till Santiago de Compostella för att få sitt diplom.  Inte den bästa planeringen att börja dagen där tillsammans med mängder av människor som startar sin camino i Sarria. Vi som startade i Saint Jean Pied de Port i Frankrike var mest ensamvandrare och enstaka par. De som börjar i Sarria är kompisgäng, skolklasser inte så många ensamvandrare vad jag kan se. Inte så många har symbolen skalet från en pilgrimsmussla hängande på ryggsäcken som alla andra har haft. De är säkert förväntansfulla och tycker de gör en caminovandring men det är något annat enligt mig. Hur som helst nu är friden slut. Det är ett otroligt tjatter längs vägen. Ungdomarna bär med sig musik som skrålar ut i bärbara högtalare. Ett pärlband av vandrare på vägen, jag som tidigare kunnat gå ensam i timmar får nu dela vägen med denna svärm. Får kämpa med att inte låta irritationen växa. Jag möter en och annan som vandrat hela vägen som jag kan prata med och som förstår skillnaden mellan en riktig camino och lite vandring några dagar till Santiago. Vi är överens om att vår camino tog slut i Sarria. Jag är glad och tacksam över att efter Santiago få fortsätta gå till världens ände.

Jag kom i mål runt lunchtid, gick förbi katedralen och vidare för att hämta mitt diplom mitt Compostella. En procedur med att först skanna en QR-kod och fylla i ett formulär och sen få en egen qr-kod som skulle visas upp innan jag blev insläppt för att gå ner för en trappa och hämta en nummerlapp med nummer 793. Det var över 400 före mig så det blev ett antal timmar att vänta. Jag hann gå tillbaka till katedralen säga hej till några pilgrimer, installera mig på mitt Alberge och äta lunch innan jag till slut fick mitt diplom.