Livingstone Guatemala

Mörkret har lagt sig över den stora nationalparken Tikal som ligger i den östra delen av Guatemala. Apornas höga gälla skrik ekar mot tältduken, det känns nästan som de sitter precis bakom tältet. Syrsornas spelande bidrar tillsammans med de gälla apvrålen en mäktig djungelkonsert. Trots att klockan är efter två på natten är det fortfarande väldigt varmt och fuktigt. Efter en sömnfattig natt går vi upp tidigt för att gå in till nationalparken precis när solen är på väg att stiga upp över horisonten.

Det är ett enormt område som rensats upp från träd och buskar i djungeln och frilagt mängder av byggnader från Mayatiden. Många av dess torg har rensats från vegetationen, en del är delvis återställda. När vi går från en byggnad till en annan passerar vi under ett tak av lummig regnskog. Det högsta templet reser sig ståtligt  och är knappa femtio meter högt. Eftersom det är tidigt på morgonen hinner vi se en del djur som apor, Coatis och små vildsvin. Enlig vår guidebok Loneley Planet är Tikal highlights nummer ett men jag håller inte riktig med har man sett några ruinstäder efter Mayafolket så blir man tillslut nöjd allt ser ungefär lika dant ut, det är bara storleken som skiljer.

Vi ser en annan sida av Guatemala i Livingstone som ligger vid kusten till karibiska havet. Livingstone är olikt Guatemala i övrigt. Här finns Garifunafolket som befolkar den karibiska kusten i Belize, Guatemala, Nicaragua och Honduras. Folket härstammar etniskt både från indianfolken och från afrikaner. Under vårt besök i Livingstone hamnar vi helt plötsligt i en karneval där Garfunafolket firar sin nationaldag. Snacka om bra tajming. Dans, sång, trummor och massor med färgglada och sjungande hoppande människor som bara strålar ut sin glädje. Deras färger, kultur, smak och klädsel helt fantastiskt, inte någonstans i Guatemala  kan man hitta en så vänlig och avslappnande atmosfär som i Livingstone.