Landat i Antananarivo
Ja då är det dax att packa väskorna och leta efter passet. Under vårt resande har vi alltid färdats med lätt ryggsäck. Denna gång är det lite annorlunda, vi ska resa med traditionella resväskor med hjul. Detta är något helt nytt för oss och det ska villigt erkännas att det känns väldigt ovant. Vi ska testa att för första gången resa med Rosa Bussarna och researrangören rekommenderar resväska för att det är lättare att stuva bagaget i de olika transporterna. Så det är väl bara att gilla läget och köra på helt enkelt.
Vi träffar Rosa Bussgänget vid Forex på Arlanda.
Ett erfaret gäng med mycket resvana.
Vi är de enda debutanterna på den här resan övriga har utfört ett antal turer världen över med Rosa bussarna och kan rutinerna. Den nu åttiåriga grundaren Anders vinkar av oss i en sliten skinnjacka, jeans och skinnskor med skinnutstyrsel som är uppsydd i Delhi på sjuttiotalet. Svårt att tro att han är åttio år, pigg, ser betydligt yngre ut. Han har lekt och rest hela livet, har kontakter världen över och han lever enligt det gamla citatet:
”Vi slutar inte leka för att vi blir gamla, vi blir gamla när vi slutar leka”
Etiopien Airlines tar oss till Addis Abeba i Etiopien efter knappt åtta timmars flygning. Addis Abebas flygplats är nyligen utbyggd men ändå rörig, mycket köande, med afrikansk omständig logistik vid transfern till nästa flight.
En ny flight med Etiopiens Airlines till huvudstaden Antananarivo på Madagaskar. Pass och visa procedurer. Här finns en ATM automat för att ta lokala pengar men tyvärr är pengarna slut. Köper ett virtuellt telefonkort med den lokala operatören Telma.
Väl inne i stan på dryga 2,6 miljoner invånare finns en ATM automat där vi får ut Madagaskar pengar.
Vi blir direkt miljonärer i den loka valutan tar ut lite mer än 2 miljoner Ariary.
Sen checkar vi in på ett ganska fint hotell men uppkopplingen mot internet är svagt. Gissar att det blir svårt med inläggen denna resa, men här kommer det första efter mycket om och men. Den afrikanska kommunikationen med omvärlden är inte den bästa.
Senare på kvällen en gemensam första middagen. Nu är vi tydligen ”Pinkare” med de Rosa bussarna.
Föregående inlägg
Nästa inlägg
Här är det svårt med nätet så inläggen kommer lite i efterhand. Vi är ju in bit in i resan nu men metainlägg kommer. Allt är bra med oss
Fina reseberättelser ,som vanligt.
Tack Lena, hoppas allt är bra därhemma
Ser ju odramatiskt ut jfr de bilder ni visat upp på bergsklättring, dirt roads och flodfara(nde). Ser med spänning fram mot den fortsatta reseskildringen. I Åby har hösten anlänt med frost häromdagen men nu är ordningen återställd med 10 grader och vind närmande sig höststorm….eller i alla fall frisk. Elen är i alla fall billig. Som vanligt inte mycket att skriva om jfr med era öden och äventyr och ni har ju långt kvar till grundarens ålder så det är kanske bara den första Rosa resan.
Ja via FB har Carro lyckats med lite bilder, det har varit svårare för min del att få upp några inlägg. Jag kommer att lägga upp lite i efterhand när vi är hemma och det är vi precis nu.
Härligt Thomas!👍
Spännande resa och det enda som verkar fattas är att ni inte flög med en DC3:a😊
Haha, vi flög flott med Etiopen Airlines inga problem