Ilha do Mel, Brasilien

Sitter skönt i sätet, stolen är tillbakafälld, har tagit av mig skorna.Bussen skumpar fram genom landskapet mot Curitiba i Brasilien. Det ar mörkt ute, bussens monotona ljud och gunget gör att man blir dåsig och skönt trött. Nickar till, då plötsligt bussen bromsar in och stannar tvärt. En poliskontroll. Poliserna sliter upp bagageluckorna på bussen. Ytterligare en PRF-polis med skottsäker väst och revolver fastremmad vid låret kommer in i bussen. Han kroppsvisiterar några passagerare går igenom alla handbagage, genomsöker saten, hyllan, lyser med ficklampan i skrymslen och vrår, mycket noggrant. Nu ar det var tur. Polisen frågar oss var vi kommer ifrån och när vi svarar Sverige skrattar han lite och säger, ni har val inga brott hos er. Han förklarar att orsaken till denna razzia ar att de har stora bekymmer med den har gränsövergången. Mycket stor insmuggling av droger och vapen, sen kollar han igenom vara väskor, vi slipper dock bli kroppsvisiterade.

……och nu gick resdagboksförfattaren nr 1 i däck med min feber och hosta! Vi ar alltså på ön Ilha Do Mel, en oexploaterad ö utan några bilar. Ön sägs vara den mest pittoreska i hela södra Brasilien, den har tre småbyar, den vi valde heter Encantades. Norra delen ar ett ekologiskt reservat. Har finns många, långa, vackra sandstränder, inte heller dom exploaterade inte några solstolar eller parasoller. Solskyddsfaktor 30 är for lite här jag fått erfara. Idag är faktorn 60 och gärna lite skuggan.

Västra sidan av ön dar var by ligger har lugnt vatten medan den östra sidan bjuder vågor, populärt surftillhåll. Här börjar högsäsongen efter jul sa har ar ganska lugnt och behagligt. De turister som är här är inhemska turister. I stort sett ingen pratar engelska förutom Mattias på vårt Hostel. Så det blir en del chansande eftersom var portugisiska inte är våra starka kort.
Vi har trots hosta och feber ända vandrat här, mellan var by och Brasilia. Det tog dryga två timmar och det ingick även lite klättrande över klippblock (till min stora förtjusning….) eftersom vattnet var for högt. Tillbaka åkte vi båt.

Måste också skriva något om de kvinnliga former man ser här. Jag ar fascinerad. Stolta och med rak hållning bär Argentinskor och Brasilianskor sina alldeles för många kilo i övervikt. Draperade i tajts eller tajta jeans med kort topp där allt löst hull ogenererat får flöda fritt. Tror inte detta går att se i sådan omfattning hemma.

Tchau