Annapurna, Nepal

Mystik, omkring ”The Holy Mountain” ett av bergen i Annapurnaområdet i Nepal. Berget heter egentligen Machhapuehhre, 6993 möh. Flera expeditioner har försökt att bestiga toppen av detta berg. Ingen har lyckats och flera människor har mist sina liv vid sina klättrings umbäranden.  Berget är nu sedan många år vördat av lokalbefolkningen och helgat av guden Shiva. Detta innebär att Machhapuehhre är förbjudet att tillträda och är stängt för all klättring. Berget kallas ochså för ”Fish`s Tail, fiskstjärt eller Nepals Matterhorn.

Nepal har kanske världens bästa vandring i Annapurnaområdet, speciellt ”Thehusvandring”. Ingen annanstans kan du vandra i veckor i det verkliga hjärtat av spektakulära bergskedjor med fantastiska vyer. Säker i vetskap om att i slutet av dagen hitta ett Thehus med en säng, varm mat och varmt the. Jag vandrade under fem dagar i detta populära område. Dock ganska mycket turister från när och fjärran. Ganska krävande och omväxlande med stora Rhododendronskogar, ibland helt öppen bergig natur med fina vyer över de snöklädda bergen.

Jag såg inte heller, Yeti, även kallad Snömannen, som är en apliknande varelse som sägs leva högt upp i Himalayabergen och den tibetanska högplatån. Yetin är troligen tillsammans med sjöodjuret ”Nessie” och sin ”släkting” Bigfoot den mest berömda varelsen inom kryptozoologin, d.v.s. forskningen kring djur som påstås finnas men där det saknas vetenskapliga bevis för att djuren faktiskt existerar.

Det blev bara jag, Ajeeb och Brodi på vandringen i Annapurna eftersom som min ständige följeslagare drabbats av Moutesumas hämd och hade blivit hängande i toalettporslinet. Carro var för svag för denna strapats och fick därför hänga kvar i toastolen. Med svettdrypande panna, febriga och bleka ögon vinkade hon farväl där hon hängde över toastolen.

-Du kan inte hjälpa mig ändå, gå nu.

Jag hängde på mig ryggsäcken och gled ut genom dörren på hotellet i Pokhara. Hoppade i den väntande bilen. Efter dryga två timmar på slingriga och hopplösa vägar var vi framme för starten av vår vandring.

För Brodi, som skulle bära min packning blev det rena rama semestern eftersom han bara fick bära min del av packningen, knappt 7 kg. Jag ville fortfarande ge honom arbete och tjäna lite pengar, för den goda sakens skull. Ganska stor skillnad på andra bärare som jag träffade utmed turen som bar dryga 50 kg.

Vid ett tillfälle gav jag bort hela min ranson av snacks och choklad till en sliten porter, efter att både han och jag vandrat enbart uppför i dryga 6 timmar. Han bar på fem ryggsäckar och på toppen sin egen lilla packning, totalt bara 51 kg. Han blev mycket glad för det lilla, tog lite själv, delade sedan med sig till de andra bärarna. Jag frågande honom:

-Kan du inte kunde säga nej till så mycket packning.

-Säger du nej har du inget jobb, säger portern

I detta team på 10-12 bärare bar alla dryga 50 kg. Vinnaren av detta är arrangören som behöver betala ut mindre lön och kan stoppa mera pengar i sin egen ficka. Däremot bärarna har ett hårt jobb, många unga grabbar, de flesta verkar vara hur starka som helst. Men självklart sliter det på deras seniga kroppar, medelåldern i Nepal är låg runt 57 år. Huruvida detta är mätbart eller inte, ska jag låta vara osagt, eftersom statistik och folkräkning i detta land inte låtit sig göras i någon större omfattning. Uppgiften är från guiden Ajeeb.

På Thehuset i Tadpanini träffade jag en ung tjej från Palestina som hette Karawan. Det var kväll, vi och flera andra satt runt den varma kaminen i det lilla matrummet och värmde våra frusna kroppar. Hon visade upp sina fötter, stora kraftiga skavsår på bägge hälarna. Karawan pratade om Palestina där situationen var värre än någonsin, men där hon var född och där hon hade sitt hjärta. Men sedan flera år tillbaka bodde hon och hennes familj i Israel. Karawan fick mina compeed, hon hade sex dagars vandring kvar, hon behövde dom verkligen.

Vid soluppgången nästa morgon såg jag solen gå upp över ”The Holy Montain”, Fish Tail, en magisk vy, molnen fyllde dalgången nedanför och solen började spricka igenom för att ge sina första solstrålar på det heliga berget.