Tåg mot Hsipaw, Myanmar
Mandalays tågstation var liten i proportion till staden. Det var fortfarande mörkt och många människor sov gott under sina skynken på golvet direkt på cementgolvet på stationen. Klockan var runt halv fyra på morgonen och vi skulle försöka hitta vårt tåg som skulle ta oss vidare mot nordost till en liten ort med namnet Hsipaw. En sömndrucken burmes som höll på att öppna sin lilla biljettlucka visade oss till rätt perrong det fanns bara sex att välja på men det var omöjligt att läsa några skyltar. Trots den tidiga morgonen var det varmt och fuktigt. Vi hittade vår vagn som var kopplad närmast flera godsvagnar, en av vagnarna lastades med rissäckar av små svettiga män. Vi gick ombord på vår första klass vagn som var försedd med ”mjuka” säten, klart över vår förväntan, andra och tredje klass fanns bara träbänkar. Här lastade lokalbefolkningen in säckar, korgar, burar med djur och diverse saker genom fönstren. Det var livligt i luckan kan man säga. Men plötsligt ryckte det till i tåget och vagnarna började sakta rulla. Sakta, sakta framåt, luften stod helt stilla inne i vagnen, t-shirten var redan helt blöt. Efter dryga kvarten stannade tåget, godsdörrarna öppnades i vagnen bakom oss, en folksamling uppstod framför de öppna dörrarna. Det släpades fram getter från ett skrymsle i mörkret uppskattningsvis ett femtiotal getter släpades ombord på tåget till stor möda och mycket skrikande från männen som lastade. En kvinna låg på några säckar utanför vårt tågfönster och ammade ett spädbarn helt oberörd av stojet runt omkring henne. De bruna getterna skrek ut sin dödsångest som om deras sista stund var kommen och det var det kanske men inte just då. Även kacklande höns stämde in i denna sång. Skriken tystnade när tåget sakta rullade vidare genom Mandalays förorter.
Tåget gungade sakta mot nordost, det kändes lite som att rida häst, de gamla vagnarna vaggade kraftigt på de smala tågspåren. Den uppskattade hastigheten för detta resande kanske 50 max 60 km/h. Det blev ideliga stopp vid de små stationerna längs de smala järnvägsspåren som var nästan överväxta med vegetation. Vid många stationer erbjöds diverse mat och tilltugg som serverades på brickor som balanserades på huvuden eller hölls på vanligt sätt av skrikande damer. Vid varje stopp lastades säckar med ris och diverse annat gods antingen in eller ut ur tågets fönster eller dörrar. Fönster och dörrar var hela tiden öppna detta gjorde att luftväxlingen i vagnarna var god och diverse lukter som uppstod under resan ventilerades ut tämligen bra. Den täta vegetationen slog ofta in genom tågets fönster, bladen från Myanmars buskage hamnade på våra säten nästan som ett konfettiregn på nyårsafton. Efter några timmar hörde vi inte några skrik från de bruna getterna för vagnen hade kopplats ifrån tåget. Men getterna skrek nog fortfarande fast vi inte hörde dom…
Ett av många häftiga inslag under denna tågresa var när vi passerade över Gokteik viadukten nordost om Pyin Oo Lwin. Bron är en stålkonstruktion som byggdes 1901 och konstruerades av amerikanska ingenjörer från Pennsylvania. Längden på bron är 2257 fot och höjden 318 fot som på den tiden var världens näst högsta bro och Myanmars längsta. Imponerande att konstruktionen fortfarande i våra dagar är körbar, men i detta land är det mesta körbart har vi sett.
Efter ytterligare några timmar var vi framme vid vår slutdestination för denna tågresa. Den lilla orten Hsipaw ca trettio mil från den kinesiska gränsen i norra Myanmar. Det var nu sen eftermiddag och vi tyckte det var skönt att gå av tåget. Om vi hade åkt buss denna sträcka hade restiden varit halva tiden jämfört mot tåget, men vi hade inte fått uppleva den burmesiska atmosfären. Dessutom var detta ett väldigt billigt sätt att resa vi betalade ca sjuttio kronor per person för tolv timmars tågresa, med mjuka säten dessutom, det fick vi vara väldigt nöjda med.
Det var många som inte gillade kineserna som nyligen hade färdigställt en gas och oljeledning genom Myanmar. Ledningarna går tvärs igenom landet från den Bengaliska viken till Kina, en sträcka på runt 300 mil. Inkomsterna från detta projekt hamnade enligt många burmeser hos den redan rika burmesiska administrationen. Men folket fick inte ta del av dessa pengar vilket är så typiskt för detta land.
Föregående inlägg
Nästa inlägg
Hej Ser inte så långt ut på kartan men maxfart x många stop drar ju ned snittfarten. Helt klart annorlunda tågresa och kanske man inte ska gnälla så mycket på SJ egentligen. Men You get what you pay for… Här hemma då? Ännu en fantastisk hösthelg, med strålande sol, höstfärger och krispig klarblå hösthimmel. Denna helg Åby för att avnjuta middag hos vänner innan kosan i morgon åter styr mot Enköping.Nästa helg är det Jens 30-års middag så vi blir kvar ett par veckor nu. Annars är det sin gilla gång med tuffa dagar för Ingela i skolan och lata dagar för mig. Planeringen är svensk höst med ”vinteravställning” av Stjärnevik i månadsskiftet och byte till vinterdäck. Det slipper man väl i Burma tror jag. Märker ni av ”den gyllene triangeln” dvs opium och andra stimulerande ämnen i kontakten med vanliga människor eller är det bara en handelsvara för export? Vi håller oss till vin och vatten 🙂 Nu lunch på altanen och kanske en middagslur innan vi skall äta middag med några vänner från forntid, dvs barnens dagis och Econova-tiden. Snart dax att dra mot solkusten? Ha Det Gott
Nej vi märker inte av någon heroinhandel iaf inte vad vi har sett så här långt. Men det är klart i storstäderna finns väl alla typer av droger som i vilka städer som helst. Det som användes väldigt ofta och mycket av et de flesta verkar det som är att tugga betel. Det märks inte så mycket på de som använder detta iaf inte utåt, men det är en form av stimulansmedel.
Kul men var det ånglok?
Nej, det var ett gammalt hederligt diesellok.
En fängslande tågresa. Påminde lite om när jag åkte med godståget mellan Ringarum och Gusum i slutet av 40-talet. Här är det härliga höstdagar’ Pappa Åke A-M
kul att du känner igen dig
Ja med dessa priser räcker pengarna länge. Idag är det strålande väder här, med höstens alla fina färger. I kväll håller vi tummarna för Sverige.
Underbart med resor!
Snygg bro! Jag får fortfarande inga uppdateringar från er sida… 🙁
Här i Svea rike är allt som vanligt. Hösten är grymt vacker!
Njut!
konstigt, anmäl dig igen på hemsidan och svara på bekräftelse mail
Spännande beskrivningar som vanligt Och här går vardagen vidare i sin gilla gång…. Hösten är ju varm även här men inte blir man svettig precis. Får nog gå ut i trädgården och höströja för det. Kram till er!