Skåla Norge

Vår stuga med klassiskt torvtak ligger oerhört fint högt uppe på en sluttning ganska nära byn Stryn söder om Ålesund.
Spanar ut över Nordfjorden som tillhör Vestlandet den näst största landsdelen i Norge.
Vestlandet är känt för sina vackra och särpräglade städer och storslagna natur med vilda forsar och glaciärer. Ett fantastiskt landskap breder ut sig framför mina ögon. Den blå himlen som tidvis är inlindad i molnbankar som flyger runt mellan de snöklädda fjälltopparna. Fjorden nedanför som med sitt blanka vatten omsluter bergssidorna, vinden piskar upp små krusningar i vattnet. Närmast i sluttningen nedanför mellan de gröna träden kan man skönja ett par röda och vita hus som träffas av solstrålarna när molntussarna skingras och sveper vidare över bergen.

Under några dagar gör vi fantastiska utflykter i det norska landskapet. Vi kollar bl.a. in foten av den mäktiga ”Briksdalsbreen”. En mäktig glaciär som ligger på 1200 meters höjd och lockar massor med turister varje år.

Toppbestigning av berget Skåla 1848 möh som räknas som Norges högsta bergstopp eftersom vandringen börjar från Nordfjordens vatten, eller som norrmännen uttrycker det ” fjelltoppen som har foten i sjøen”. Vi har en kanonfin vandringsdag i bra väder där långa partier består av stenlagda trappor.  Stenläggning har nepalesiska sherpas byggt för hand, utan maskiner, ett imponerande jobb. Vi möter snön vid ca: 1000 höjdmeter och de sista 3-4 kilometrarna har vi snö hela vägen. Väl uppe på toppen har vi fin utsikt över Norges tak. Lite slitna övernattar vi i Skålatornet, ett runt ”muminhus” byggt i slutet på 1800-talet som då var Sanatorium för människor som drabbats av lungtuberkulos. Det tog oss dryga 6 timmar att nå ”muminhuset”. Betydligt snabbare går det för de som deltar i löpartävlingen ”Skåla 1848 m rett upp”. Nordeuropas tuffaste ”motbakkelöp” där var segertiden 1 timma och 7 minuter. Segraren har inga fel på sina lungor minsann. 🙂
Efter en god natts sömn vandrade vi tillbaka ner mot Nordfjorden. Eftersom natten varit kall med flera minusgrader hade vi under morgon timman fin skare att gå på och av någon underlig anledning gick det lättare att gå ner än upp.

Väl tillbaka i stugan njöt vi av Toms ”Fenalår och Rommegröt” vad annars när man är i Norge.

Tack alla för en jättekul tripp.