Lissabon

Det är sen kväll, varmt, luften är kvalmig. Nästan folktomt i min länga på Europas tredje största flygplats i Amsterdam. I väntan på nästa flyg i morgon förmiddag har jag hittat min sovplats för natten som är väl skyddat bakom en kaffeautomat. Ligger behagligt utsträckt på ett tunt liggunderlag, ryggsäcken tillpackad till en gosig kudde. Tittar ut mot en tom korridor. Långt bort hörs ett dovt flygplansmuller, annars är det väldigt tyst för att vara en stor flygplats. Försöker koppla av för att få lite sömn, dock lite svårt att komma till ro ska erkännas. Låter blicken vandra över baksidan på kaffeautomaten, det är något som rör sig nere vid golvet under skåpen. Plötsligt tassar två runda, tämligen feta råttor ut. De genar snabbt över nedre delen på mitt liggunderlag, försvinner sedan kvickt över det blanka golvet, finns inte så mycket att gömma sig i för de arma krakarna. Det här är inte riktigt vad man förväntar sig på en flygplats, men det är klart de här djuren finns överallt även på flygplatser. I friluftslivet känns det mera naturligt men här i den här stunden känns det sådär.
Jag fegar ur och retirerar, plockar ihop mina grejor för att hitta ett nytt ställe att tillbringa natten på. Feta råttor är ju inget man vill ha tassande på sig när man sover. Hittar slutligen en bänk utan armstöd, helt perfekt. Sover ett par timmar.

Huvudstaden i Portugal välkomnar med sol och värme. Via den röda och sedan den gröna tunnelbanelinjen kliver jag av vid stationen Baixa- Chiado i centrum av Lissabon. På cafe’ SO Roasters möter jag upp Carro som sitter världsvant under ett parasoll och myser med en kaffe latte. Resplanerna har ändrats flera gånger vilket inneburit att hon landat i Lissabon ett dygn före mig. Eter en gemensam lunch med en något saltad nota börjar vi utforska staden.

Lissabon är äldre än både Rom, London och Paris. Den enda stad i Europa som är äldre än Lissabon är Aten. Det faktum att Lissabon har funnits så länge gör förstås att det finns mängder av historiska sevärdheter, men det ger också staden en känsla av gedigen charm som kanske bäst kännetecknas av de vindlande smala gränderna i Alfama, den äldsta stadsdelen. Här finns bland mycket annat blommande balkonger där kulörtvätten fladdrar i viden, imponerande kakelfasader, portvinssäljane tanter, pittoreska konditorier. Eftersom staden är byggd på sju kullar är det kuperat och på höjderna är det fin utsikt över stan och ut över havet.

Vi checkar in på Home Lisbon Hostel, ett gammalt fint sexvåningshus med utspridda rum i fem våningar. Vår sovsal är för sex personer, enkelt och trevligt.

Hur många gånger har det skrivits om den klassiska turen med spårvagn nr. 28 i Lissabon?

Alla älskar den gamla eléctricon som i sakta tempo tar sig fram i några av de vackraste kvarteren i staden. Det är många besökare som tar denna, nästan obligatoriska, turen från Campo du Ourique till den gamla stadskärnan Alfama och Graca.
Vi väljer att tidig morgon ta spårvagn 28. Den gula gamla vagnen tar sig fram genom Lissabons smala gränder och prång. Det fläktar behagligt genom de öppna fönstren. Spårvagnen är vanligtvis överfull med turister men tidig morgon får vi fönsterplats, verkligen en härlig atmosfär, ett bra färdsätt att uppleva Lissabon.

Ikväll är det gemensam middag på vårt Hostel där ”Mamma” står för matlagningen. Enkelt, gemytligt, majssoppa som förrätt och köttfärsdoppad spagetti med sallad till huvudrätt. Ett tjugotal ungdomar från spridda delar i världen och så ett par silverrävar inmundigar måltiden, livligt sorl till högljudd portugisisk populärmusik. För ungdomarna har kvällen bara börjat, för oss silverrävar blir det inte så sent, efter den söta chokladkakan drar vi oss tillbaka. Vi har nära hem, endast två trätrappor upp till femte våningen.
Våra andra rumskamrater har ett annat dygnsschema, när de kommer hem frampå morgonkröken har vi sovit länge.