Jämtlandstriangeln

Tåg 76 transporterade oss till Enafors i Jämtland. I liggvagnskupén satt en medelålders dam och tittade på oss när vi lastade in ryggsäckarna på hyllorna, vi utbytte några fraser om vart vi var på väg. Damen introducerade oss för Hilding, pratade länge och engagerat om han som varit i Hamburg, i Norrland, i Skåne och nu tydligen på väg igen norrut mot Enafors. Han skulle egentligen till Skånetrafikens kundcenter i Lund men var på villovägar. Hon överlämnade till slut den lille till Zebbe som lovade att ta hand om Hilding när den snälla damen klev av tåget i Ånge.

Vi  vandrade under fyra dagar den klassiska Jämtlandstriangeln från Storulvån via Blåhammaren, Sylarna och sedan tillbaka till Storulvån. De första dagarna var regnrika men när vi anlände till Sylarna sprack molntäcket upp och vi såg solen lysa över de snötäckta topparna på Sylmassivet. Under en av dessa dagar gjorde vi en liten toppbestigning av Vaktklumpen som gav oss fina vyer och i klart väder skulle man kunna se de närmaste fjällstationerna. Det var relativt mycket snö kvar eftersom stora snömängder föll sent under våren. Vi mötte en hel del turister, eftersom det var högsäsong, de allra flesta av dessa unnar sig god mat och sköna sängar inne på fjällstationerna. Men man ska inte förringa det genuina tältlivet som gav lugn i själen och ökade fjällkänslan.

För den historiskt intresserade kan nämnas att efter Karl den XII:s död vid Fredrikstens fästing 1718 beordrades alla svenska trupper i Norge till återtåg till Sverige. Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldts utmärglade trupper överraskades i denna trakt av snöstorm och under några kaotiska och fruktansvärda dagar frös ca: 3000 man ihjäl på och omkring Öjfjället i närheten av Handöl.

Hilding överlämnades till en skäggig snäll medelålders man vid Storulvåns fjällstation som lovade ta med honom söderut igen eftersom han saknade både skor och tillräcklig utrustning för att klara av att följa med på vår vandring.

Thomas

8 Svar till “Jämtlandstriangeln

Lämna ett svar