Vandra Sevedeleden

Under Kristihimmelsfärdshelgen vandrar vi under tre dagar på Sevedeleden som går i en rund slinga, sträckan är 50 kilometer. Vi startar och slutar vandringen i den välkända metropolen Mariannelund. Utmed leden finns flera övernattningsmöjligheter och en mängd olika sevärdheter. Många naturminnesmärken passeras längs leden, bl.a. den tusenåriga Kvill-eken som är ett av Europas äldsta träd, Runkesten,  Mossebo gamla säteri med anor från 1100-talet. 

Vid skogskanten intill Rumskulla står en blå skylt med texten ”Harrys livs”, stigen tar oss till asfalten och byns centrum. Centrum och centrum, en genomfartsväg några hus en ståtlig kyrka, det är allt som finnas i Rumskulla någon ”Harrys livs” hittar vi inte. Ett par kilometer härifrån finns Katthult, bygdens stora turistattraktion. Emil i Lönnebergas “Snickerboa” och huset med flaggstången där Idas hissades upp för att kolla utsikten. 

 Ställer frågan om “Harrys livs” till en kvinna som står hukad bakom ett litet plank. 

– Harrys livs, det var länge sedan, affären lades ner för säkert tjugo år sedan.

Hade väl inte förväntat mig någon supermarket precis men en liten handelsbod hade varit väldigt trevligt. 

Naturen är fantastisk, fräsch, med prunkande grönska, vandrar förbi många små småländska torpidyller med betande kreatur i hagarna. Några enstaka molntussar dansar runt på den blå himlen. Göken hörs inifrån björkhagen. Sverige visar upp kanske sin bästa sida just nu, det är en otroligt vacker tid. Vid Björnhagskullen ser vi ett gäng klättrare som hänger uppe på bergsväggen i övrigt är det ganska folktomt ute på leden. Men plötsligt händer det, ett osannolikt sammanträffande när vi av en ren tillfällighet träffar den kände snabbfotade konstnären och mångsysslaren Sebastian med flickvännen Ann. Ett fullständigt galet spontan sammanträffande. 

Dagen efter vid Brånhult ytterligare ett spontant möte med en äldre herre med lite glest garnityr, klädd i invand ”Södra” keps på huvudet, svarta solglasögon, en röd sweetskirt, väl ingångna jeans. Med spänstiga steg dyker han upp bakom vedhögen, över hans axel hänger en kabelring till vedkapan. Vi möts på den lilla grusvägen mellan Målen och Mossebo. Ett sånt där personligt möte som bara uppstår ur absolut ingenting och när man som minst anar det. 

Allan har precis avslutat säsongens arbete med klyv- och vedstapling. Den alerta 87 åringen berättar att han har varit bosatt i trakten hela sitt liv, som aktiv fotbollsspelare spelat mot storheter som landslagslegendaren Kurre Hamrin. Han kan sin bygds historia och guidar fortfarande turister runt traktens sevärdheter. Det är ingen tillfällighet att han dessutom är grundaren till Sevedeleden. 

– Du får aldrig vara still, håll igång så länge du orkar och fortsätt vandra säger han och viftar med de nötta handskarna. 

Vi vandrar vidare på den lilla grusvägen förbi de röda gårdarna i den småländska idyllen. Undrar vad det blir för spontanmöte härnäst.