
En dag på Primary School
Nasioya School i Maeni
Vi ger oss av från Kimilili med en piki piki (motorcykeltaxi) och beger oss ut på landsbygden mot Nasioya S. A Primary School – en anrik skola där Gary, den engagerade rektorn, leder ett team på omkring 18 lärare och ansvarar för cirka 550 elever, från förskola upp till och med grundskola.🏫
Nasioya S. A Primary School är en offentlig grundskola belägen i Maeni, Kimilili, Kenya. Skolan drivs av en religiös organisation och följer riktlinjerna för Kenya Certificate of Primary Education (KCPE), som administreras av Kenya National Examination Council (KNEC) under utbildningsministeriet. I Kenya tillämpas det så kallade 8-4-4-systemet – 8 år grundskola, 4 år gymnasium och 4 år universitet, med tre terminer per år.



Bildtext: Maeni ligger i SV Kenya, Piki pike transport till skolan, en av flera skolbyggnader.
Ankomsten
Vid ankomsten möts vi av en livlig syn. På skolgården rusar en stor skara barn fram för att hälsa på oss – glada, nyfikna och samtidigt tydligt präglade av fattigdom. De vill veta var vi kommer ifrån, eftersom Europa och Sverige för dem verkar vara avlägsna och nästan ofattbara platser. Deras lilla värld står i stark kontrast till vår egen, vilket ger ett både rörande och tankeväckande intryck.





Bildtext: Ett galet välkomnande på skolgården.
Gary välkomnar
Inne i skolan tas vi emot i Garys kontor där han, med ett varmt leende, bjuder oss på flaskvatten och färsk frukt. Med stor entusiasm berättar han om skolans historia och verksamhet, vilket ger oss en djupare inblick i de dagliga utmaningarna och framgångarna som präglat elevernas liv.



Bildtext: Gary informerar, frukstund, en av lärarna skriver register.
Kostnader och utmaningar
Även om undervisningen formellt är gratis måste föräldrarna stå för vissa avgifter, såsom skolavgifter, skoluniform och skolmåltider:
• Förskole- och lågstadiebarn: 300 Ksh samt ett par säckar socker per termin.
• Mellan- och högstadiebarn: 3 400 Ksh samt några säckar majs, bönor och socker, per termin.
10 Ksh (kenyanska shilling) = 0,87 SEK, 2025-03-14
Tyvärr har endast drygt hälften av föräldrarna råd att betala dessa avgifter, vilket innebär att barn vars föräldrar inte kan bidra ofta blir utan skolmat – den enda näringskälla de har under dagen. Hemma finns ofta knappt något att äta, vilket gör skolmåltiden extra viktig.
Den ekonomiska utsattheten märks också på andra sätt. Många barn kommer till skolan smutsiga, hungriga och i trasiga kläder, ofta utan att ha tvättat sig. Ibland tvingas skolpersonalen hjälpa till med tvätta av barnen. Gary delar gärna ut tvål så att barnen kan hålla sig rena även hemma. Dessutom går många barfota, vilket ökar risken för parasitangrepp, såsom jiggers (sandloppor) i fötterna.
Disciplin och skolanda
Under vårt besök får vi en inblick i klassrummen, där vi blir imponerade av den disciplin som råder trots de tuffa förhållandena. Klassrummen är sparsamt utrustade med enkla skolbänkar, och på grund av brist på skolmaterial får ibland flera elever dela på samma penna. När läraren ställer en fråga reser sig en elev för att svara, och ett korrekt svar belönas med en gemensam, högljudd klapp från hela klassen – en gest som skapar en positiv och uppmuntrande stämning.
Även om regelverket kräver att alla elever bär skoluniform, har många inte råd att köpa en riktig uniform. Gary visar dock förståelse för deras situation och tillåter barnen att komma till skolan så länge de har något slags tyg som påminner om en uniform.











Bildtext: Bilder från olika klassrum
Samtal med personalen
Efter att ha besökt flera klassrum samlas vi med hela lärarlaget för en informell pratstund. Efter att Gary hållit en kort presentation presenterade vi oss, och lärarna ställde frågor till oss om Sverige. Under mötet berättade Majlis om SMEA-organisationen och det viktiga hjälparbete som bedrivs från Sverige. Lärarna visade stor beundran för SMEA:s insatser, vilket utlöste spontan applåd och skapade en stark känsla av gemenskap.
I Kenya är behoven enorma. Fattigdom, underfinansierade skolor, gatubarn och ensamstående mödrar är bara några av de utmaningar som påverkar barnens liv. Trots dessa svårigheter visar vårt besök att även ett litet bidrag kan göra en stor skillnad i deras vardag.


Bildtext: Karin bananmottagare, i lärarrummet.
Avslutning
När vi återvänder till Mama Naumis hus har vi köpt ett hundratal pennor och pennvässare, som Gary ska ta med till skolan nästa dag. Det kanske inte är mycket, men det är ändå något – ett litet bidrag som kan bidra till att förbättra förutsättningarna på Garys skola, så att åtminstone några av barnen slipper dela på samma penna.
Med en varm känsla av både hopp och realism lämnar vi detta ställe, med insikten om att varje litet bidrag kan vara en gnista till förändring i en värld där behoven är enorma.






Bildtext: Alice, Gary, sonen, Sista kvällen hos Mama Naumis, middag med ifall,transport mot Rondo, Alice får gåvor, köp av pennor