En annorlunda Caminovandrare

Morgonen startar kyligt, bara runt 12-13 grader, men skön temperatur att vandra i.

Men bara ett par timmar senare dyker solen upp och det blir snabbt varmt. Efter 7-8 kilometers vandring hittar vi sista stället där vi kan köpa lite förnödenheter. Det sista av civilisation innan det är dags att vandra 15-16 kilometer till nästa vattenhål. Vi dricker en kopp kaffe och en baguette och packar med oss en extra baguette som proviant och fyller upp våra vattenflaskor. 

Några timmar senare stannar vi vid en gammal stenhydda, något övernattningsställe för antika fåraherdar.

Vi lånar några gamla pallar från hyddan sätter oss i skuggan. När vi precis börjar tugga på vår medhavda baguette dyker åter den franska familjen Paul från Paris upp.

Bildtext: Dekorativa stenmurar, Vanliga lantbruksmaskiner, Paul min translater från Paris, Vårt fikaställe

Längre fram möter vi David från Sidney, en nybliven pensionär som verkar ha bestämt sig för att göra pilgrimsvandring med en lite okonventionell stil – med en liten kärra på släp. Han berättar om sin vurpa några dagar innan, hur han ramlat, kraschat kärran, förlorat en sko och fått lite fler blåmärken än han hade tänkt sig. Blivit tvungen att pausa ett par dagar för att kurera sig. Men där står han nu, lugn som en koala, och visar oss sin mirakelscarf som fuktig blir kall av att snurra runt i luften. Jag känner på scarfen den känns verkligen kall helt perfekt att svalka sig en sådan här varm dag.

Han planerar dra sin kärra till Santiago, bokar aldrig något boende i förväg. Tar dagen som den kommer, hittar han ingen bostad ligger han i det fria. Vi trodde han var en långsam vandrare men han bara flög om oss på plattan och nedför. I knicksiga partier får David ta omvägar då är vi ifatt igen.

– Var tänker du sova inatt? Frågar jag

– Under stjärnorna säger David

En superskön annorlunda caminovandrare från Australien.

Bildtext: Kärran väger totalt inkl allt 18 kg, David dragande på sin kärra, David språkandes med två fransoser, David med kylande scarfen.

När vi tror att vi har koll på läget, visar det sig att vi missat vårt boende och plötsligt är vi två kilometer för långt fram. Efter en snabb strategisk reträtt, där vi tillfälligt piggar upp oss med glass och frukt, hittar vi äntligen rätt, visst 4 kilometer gående extra till ingen nytta. Men vilket boende! Biotoaletter, ordning och reda, en pool – ja, vi har nästan börjat kalla det för ”lyxens pilgrimsväg”. Middagen är toppen, med en trerätters som får oss att undra om vi gått från pilgrimsvandring till något semesterparadis. Det klart bästa boendet hitintills.

Bildtext: Hela stället bygger på miljövänlig profil, Griffeltavlor anger gästernas rum, Biotoaletter utan vattenspolning, Bio -öl, -vin, Trerätters på kvällen, Toans funktionsbeskrivning

Det här pilgrimslivet är inte så dumt ändå.